Felicia Arborelius

Det har ju funkat hyffsat bra med att göra ”nummer ett” på pottan, men Felicia har envetet vägrat att sätta sig på pottan för ”nummer två”, fram till idag. Då släppte hon ett litet lass i pottan, och utropade glatt att ”Jag har bajsat!”

Såhär efter att det har regnat en hel del så verkar det som vi har drabbats av en riktig mygginvasion här i Sura (kanske hela landet?), trots att det just nu är högsommarvärme (27 grader i skrivande stund).
Det har iallafall gått så långt, att Felicia vägrar att vara ute längre. Hon säger att ”Det är bara en massa myggor som biter mig, och det får dom inte göra”.

Det verkar som Felicia är överkänslig/allergisk mot knott och mygg, för hon får rejäla märken efter betten. Hon fick till och med en ”blåtira” under vänstra ögat av ett bett, och det verkar inte som det vill lägga sig heller. Nu har hon haft blåtiran i någon vecka – ibland syns den mindre och ibland mer.

Eftersom vi inte kommer att åka på någon semester denna sommar (bl.a. eftersom vi ska flytta i mitten på augusti) så tänkte vi att vi skulle åka till en djurpark för Felicias skull. Det var visserligen mysigt med ett litet avbrott i vardagen, men om sanningen ska fram så hade det nog gått lika bra att åka till ”Minizoo” vid Åsby Hem & Trädgård i Hallstahammar.

Felicias största behållning av Parken Zoo var nog de olika sorterna av grus som fanns, även om hon tyckte att vissa djur var fina (bl.a. aporna var populära). Felicia var jätteduktig att gå större delen av tiden, och det var bara när vi hade bestämt oss för att åka hem (i fem-tiden) som energin tog slut, och då gjorde den det med besked. Hon satte sig i vagnen och somnade nästan på direkten.

Lärdomen här är att man nog inte behöver åka till en riktig djurpark när man är 2½ år (kan ju vara därför som barn under tre år går in gratis i.o.f.s).
Hur som helst så hade vi en härlig dag med fint väder.

Felicia verkar ha mycket lätt för främande språk. Jag har bara nämnt ett par ryska ord parallelt med svenska. Gissa om vi var förvånade när på min fråga ”Vad säger man när man har ätit färdigt?” svarade hon ”Spasibo!” (=”Tack!” för er som inte vet). Ett rent uttal hade hon också! Brås på pappa även här.

Felicia är inne i ”kan själv”-utvecklingsfas. Man får vara riktigt försiktigt om man försöker hjälpa till lite så att saker och ting ska ske lite snabbare. Det är nämligen så att det kan ha en omvänd effekt. Felicia blir helt hysterisk och skriker ”Kan SÄÄÄFL!”… och sen gör hon om allt från början.

Felicia älskar att vara ute.
Även om det är bäst när det är varmt och skönt ute, så är hon inte den som håller sig inne bara för att det regnar lite. Nej, då kan man ju leka med vattnet också. På bilden håller hon på och leker med gegga. Det har inte börjat regna ännu, men det regnade igår.

Idag var Farmor och Farfar på ett litet besök. Då fick Felicia en trehjuling från Kettler.

En riktigt lyxig variant på trehjuling med sina för- och nackdelar. Det som är riktigt bra med den är att den har en avtagbar pinne så man kan skjuta på. En annan fördel när man ska skjuta på (för att gå någonstans) är att tramporna inte är fasta utan att de faktiskt frihjular, vilket gör att man kan gå ganska fort utan att att Felicias ben måste gå som en symaskin… (men sen måste hon ju styra åt rätt håll också)
Men det är kanske även en nackdel när man ska lära sig att trampa själv!? Verkar inte som Felicia förstår riktigt hur det fungerar med trampningen ännu – men det kommer nog snart.

Nu när Flisan blivit så stor, så går hon ibland på upptäcksfärd själv i huset. Häromdagen så hade hon varit på övervåningen och lekt lite själv, och efter ett tag så börjar hon säga att hon vill ha ”Mussepigg-kortet” igen. Natasha förstod inte vad det var, så hon löste det genom att sätta på Mussepigg (Musses klubbhus) på teven en liten stund…

Sen på kvällen när Lance skulle kolla på teve på övervåningen kom förklaringen… Hon hade antagligen tagit Viasat-kortet från parabolmottagaren, och sen tappat bort/lagt det någonstans… Så nu kan vi inte se på teve på övervåningen förrns vi har hittat kortet…

Har du några tips vart barn kan tänkas gömma såna saker????

Felicia har blivit jätteduktig att prata med ”hela meningar”. Hon har fått otrolig ordförråd och man slutar aldrig förvånas hur mycket hon egentligen förstår av det man säger! 

Några fraser att komma ihåg:

Tack i páten – tack för maten

Táave – TV

Alla papp – alla nappar

Íja eller Ísa – Felicia

Míja – Emilia

Míja äter mammas tutte – ja.., man förstår ju 😉

Papp i munna – vill ha *nappen i munnen*

Ingen faara IgelPiggel! (IggelPiggel är en seriefigur från ett barnprogram 🙂 )

Inte prata SÅÅ, mamma! (sägs när mamma säger till)

Tommer tatt – kommer snart!