När det är lite jobbigt, Felicia är lite trött, eller när hon helt enkelt blir arg på någon/något så har Felicia börjat bli riktigt arg. Rakel berättade igår att samma sak har börjat hända på dagis också, och att de andra barnen blir alldeles förskräckta.
Imorse var ytterligare ett sånt tillfälle när hon blev "jätte jätte arg". Elin hade lovat att lämna Felicia på dagis, eftersom Emilia fortfarande var sjuk, För att Elin skulle hinna till skolan, så var hon och Felicia tvungna att gå 07:30 hemifrån. Vi var nätt och jämt i tid, men just idag så gick det inget vidare att klä på sig overallen och det var då som utbrottet kom. Eftersom vi var lite sena så tänkte jag hjälpa till, men det var "a big mistake". Felicia blir arg och skäller och skriker på mig.
"Du är dum"
"Jag är jättearg"
"Du får aldrig klä på mig mer"
"Jag tänker aldrig mera leka"
"Dumma dig"
Det var nog ännu fler, men i skrivande stund kommer jag inte på allt.
Det slutade med att jag "tvingade på henne" overallen med henne skrikandes. Sen var det mössa, och när vi kom till vantarna så vände hon plötsligt i humör, och började skratta åt mig när jag sa att vi skulle "se om vi kunde trycka på vantarna också".
Det hela slutade med att vi kramades och pussades innan Elin och Felicia gick iväg (07:35) till dagis med ett leende på läpparna.